tumblr hit tracking tool
Aktuella inlägg
26 December | Löpen Om oss Kontakt
Svenskarna tvingas dra ner på julfirandet på grund av ekonomin
Anna Sundblad 24 Presschef, Danske Bank Sverige
Nu kommer Blue Friday — ett hållbart alternativ
Sandra Lindström 30 CEO, Anolytech
Minskat sparande och försämrat välmående bland skåningar
Anna Björksten Kommunikation- och marknadschef, Sparbanken Syd

Forskning

Ny, lovande metod mot Alzheimers

Av Mats Holmström 2021-09-17
Enligt forskarna en selektiv och tidig nedbrytning av de så kallade kolinerga nervcellerna
Forskare vid Karolinska Institutet har utvärderat en ny behandlingsmetod mot Alzheimers sjukdom. Metoden går ut på att patienterna får implantat som stimulerar tillväxt av en viss typ av nervceller.

Resultaten, som publiceras i vetenskapstidskriften Alzheimer's & Dementia, talar för att tillförsel av en nervtillväxtfaktor kan skydda Alzheimerpatienters nervceller från att brytas ned.

Enligt forskarna en selektiv och tidig nedbrytning av de så kallade kolinerga nervcellerna hos patienter med Alzheimers sjukdom. För att fungera behöver denna typ av celler en specifik nervtillväxtfaktor (NGF), som förenklat är små proteiner med betydelse för celltillväxt och överlevnad. Nedbrytningen av de kolinerga nervcellerna sker i takt med att NGF-tillförseln sinar och sjukdomen långsamt fortskrider.

För att försöka stoppa nedbrytningen av de kolinerga nervcellerna har forskare vid Karolinska Institutets Centrum för Alzheimerforskning, i samarbete med neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset och det danska bioteknikföretaget NsGene, försökt tillföra NGF direkt till Alzheimerpatienters hjärnor.

NGF-producerande cellkapslar

Forskarna använde en metod med NGF-producerande cellkapslar, som med stereotaktisk, mycket exakt, kirurgi placeras i basala framhjärnan där de kolinerga nervcellerna finns. Cellkapslarna frisätter NGF till omgivande nervceller i syfte att hindra deras nedbrytning och kan också enkelt avlägsnas.

Resultatet är positivt men måste betraktas med försiktighet då endast få patienter deltog i studien

Studien bygger på data från sex patienter med Alzheimers sjukdom. För att se om NGF-frisättningen från de inkapslade cellerna gav någon effekt på de kolinerga nervcellerna hos patienterna undersökte forskarna närvaron av specifika markörer för fungerande kolinerga nervceller. Detta cellsystem använder acetylkolin som signalsubstans, som i sin tur produceras av ett enzym som kallas ChAT och som finns både inne i och utanför cellerna. Forskarna utvecklade därför en metod som gjorde att de för första gången kunde mäta ChAT i ryggvätska. 

– Våra resultat visar att när patienterna fått tillförsel av NGF så skedde en signifikant ökning av ChAT-enzymet i ryggvätskan. De patienter som visade ökningen var de som svarade bäst på behandlingen. Dessutom visar undersökning med PET-kamera att den kolinerga cellaktiviteten och ämnesomsättningen i hjärnan ökade, säger Taher Darreh-Shori, en av forskarna bakom studien.

Långsammare minnesförsämring

Forskarna kunde också se att minnesförsämringen över tid gick långsammare jämfört med obehandlade patienter. Tillsammans talar detta enligt forskarna för att funktionen hos de kolinerga nervcellerna förbättrats hos de Alzheimerpatienter som fått NGF-behandling. Samtidigt varnar forskarna för att dra alltför långtgående slutsatser av resultaten.

– Resultatet är positivt men måste betraktas med försiktighet då endast få patienter deltog i studien. Våra fynd måste därför bekräftas i en större kontrollerad studie med flera patienter, säger Maria Eriksdotter, professor och forskningsledare.