- Köns- och genusskillnader finns både på cell- och samhällsnivå. Varje cell har ett kön, säger Karolina Kublickiene, docent och koordinator för Centrum för Genusmedicin vid Karolinska Institutet.

Hos Centrum för Genusmedicin ligger fokus på just genusaspekter inom medicinen.
- Förekomst, orsak, riskfaktorer, symtompresentation, diagnostik, behandling, behandlingssvar och prognos skiljer sig mellan män och kvinnor för många sjukdomar.

Karolina Kublickiene påpekar dock att individer inte ska bedömas endast utifrån kön. Aspekter som exempelvis etnisk och social bakgrund spelar också in. Men könet är en mycket viktig faktor och påverkar sjukdomars utveckling.

Flera mål med verksamheten

- Nu satsar vi mycket på att lyfta fram genusaspekter inom regenerativ medicin, utveckling av medicinsk teknik och läkemedelsanvändning, säger Karolina Kublickiene.

Hon berättar att stora resurser också lagts på att utveckla genusmedicinsk klinisk och preklinisk forskning med särskilt fokus på hjärt-kärlsjukdom, endokrinologi/metabolism, njursjukdom, inflammation/reumatologi, neuropsykiatri och folkhälsa.

- Men vi forskar inte bara utan satsar också mycket på utbildning, inte bara av vårdpersonal utan även forskare. Att även nästa generation får på sig genusglasögon är viktigt samt att alla forskare möter både kvinnliga och manliga patienter.

Båda könen viktiga

Vid prat om genusmedicin är det lätt att alltför ensidigt fokusera på kvinnor.
 
Ytterligare en uppgift som centrumet har är att sprida kunskap om genusmedicin både till allmänhet och beslutsfattare. Detta för att resurser ska fördelas jämställt mellan könen och att undvika diskriminering inom vården.

I botten är Karolina Kublickiene gynekolog. Inom ramen för centrumet bedriver hon forskning där hon studerar kärlaktivitet hos både kvinnor och män, men framförallt hur graviditeten kan påverka risken att utveckla hjärt-kärlsjukdomar.

- Det verkar som om kvinnor som har haft graviditetskomplikationer, och framförallt havandeskapsförgiftning, löper högre risk att få hjärt-kärlsjukdomar.

I projektet avser man förklara vilka kärlfysiologiska mekanismer hos dessa kvinnor som är skadade.

- På så vis kan vi sätta in hjälp mycket tidigare; rekommendera dessa kvinnor att besöka läkare, kontrollera blodtryck, ändra livsstil och kanske få medicin för detta. Men viktigast är att tidigt identifiera kvinnor med hög risk att utveckla denna komplikation. Vi hoppas kunna göra detta tack vare vårt EU-samarbete med flera universitet, säger Karolina Kublickiene.