Under det första halvåret 2014 har myndigheten under sitt tillsynsarbete frågat cirka 1 500 studerande om vad de anser om utbildningarnas kvalitet samt granskat 81 pågående yrkeshögskoleutbildningar.

Under senare år har Myndigheten för yrkeshögskolan kraftigt ökat antalet tillsyner av utbildningarna. 65 procent av alla yrkeshögskoleutbildningar som granskats hittills i år genomförs helt enligt regelverket och det är tydligt att utbildningsanordnarna vill göra rätt.

– Vi bedömer att de påpekanden som vi haft vid tillsyner har omhändertagits och att utbildningarnas kvalitet därmed förbättras. Vårt granskningsarbete ger resultat och kritiserade områden rättas till snabbt, säger Christer Bergqvist, chef för avdelningen för tillsyn och kvalitetsgranskning.

Utöver planerade tillsyner har myndigheten även hanterat ett 30-tal anmälningar om studerandeklagomål under det första halvåret 2014. Det är en halvering av antalet ärenden jämfört med samma period 2013. Klagomålen handlar mest om utebliven LIA-plats och frågor om behörighet till utbildning. Antalet förfrågningar från studerande om vilka regler som gäller har nästan fördubblats under samma period.

– Vi noterar att alltfler studerande avstår från att anmäla brister till oss. Det kan bero på att man vill ta reda på vad som gäller för att sedan försöka lösa eventuella konflikter på plats, säger Christer Bergqvist.

Bekymmer med praktikplatser (LIA)
I de fall som yrkeshögskoleutbildningar har kritiserats har det främst gällt brister i genomförandet av den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen – LIA, lärande i arbete. Till exempel saknas arbetsplatser för att de studerande ska kunna genomföra sin praktik och de får i stället göra olika projekt på skolan. Så ska det inte vara. Utbildningsanordnaren är skyldig att säkerställa att de studerande får en LIA-plats.

– Lärande i arbete är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för yrkeshögskolan som utbildningsform. Omkring hälften av de examinerade YH-studerande får jobb på sin LIA-plats. Det är alltså oerhört viktigt att detta fungerar väl, säger Christer Bergqvist.

Även utbildningarnas övriga arbetslivsanknytning är ett område som kritiserats i samband med tillsyn. Varje utbildning ska ha en ledningsgrupp där arbetslivet är i majoritet. Mycket av kritiken går ut på att arbetslivets representanter inte är närvarande i utbildningen och därför heller inte kan bidra på det sätt som är tänkt med yrkeshögskoleutbildning.

Gemensamt för det mesta av den kritik som myndigheten ger är att den har att göra med arbetslivets engagemang i utbildningen. Om inte ledningsgruppen ges förutsättningar att sköta uppdraget, riskerar utbildningens kvalitet att försämras. Eftersom arbetslivets engagemang har central betydelse för yrkeshögskolans utbildningar, kommer också framtida granskningar av kvalitet i utbildningarna att inriktas på just LIA och hur arbetet i utbildningarnas ledningsgrupper fungerar.

Nöjda studerande
De enkäter som myndigheten begärt in vid tillsynerna under första halvåret visar att de studerande ger utbildningarna höga betyg som helhet. Drygt 1 100 studerande har svarat och de är överlag mycket nöjda med sin utbildning och skulle rekommendera den till andra.  Inom yrkeshögskolan ställs inte krav på att lärarna ska ha formell lärarutbildning, men de får höga betyg av de studerande. På en sexgradig skala får lärarna i genomsnitt betyget 4,9 för sin ämneskompetens och 4,1 för sin förmåga att lära ut. De lägsta betygen ger de studerande till området kvalitetssäkring av utbildningen. En stor andel anger att de visserligen får göra kursutvärderingar regelbundet, men när det gäller återkoppling av resultat och åtgärder av problem är det sämre ställt. Båda dessa områden får betyget 3,7 på den sexgradiga skalan.

Från januari i år har även ett 20-tal ekonomiska granskningar genomförts. Omkring hälften av granskningarna har lett till återkrav på utbetalade statsbidrag på drygt en miljon kronor. Det är i nivå med samma period förra året.