Linköping skapar unika nanomaterial med kort tid till industrialisering. –  Vi skräddarsyr och studerar nya material ner till atomnivå, säger Lars Hultman, professor i tunnfilmsfysik och ordförande i Linköpings centrum för nanovetenskap, CeNano.

Större krav på tekniken

Allt mer avancerade material ställer större krav på att man kan se exakt hur atomerna är placerade eller rör på sig. Det nya bildfelskorrigerade mikroskopet är ett genombrott för forskningen.
Lars Hultman är en av de mest citerade materialforskarna i världen. Och forskningsmiljön i Linköping tillhör världens främsta. De har också varit ovanligt framgångsrik gällande forskningsanslag från bl.a. Vetenskapsrådet, Vinnova, Stiftelsen för Strategisk Forskning , EU, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och industrin.

– Regeringen har valt att ge Linköping ett strategiskt forskningsområde inom materialvetenskap. Det förpliktigar, säger Lars Hultman. Här lever grundforskningen i nära växelverkan med näringslivet. Det bidrar till att skapa nya jobb och välstånd i landet.

– Det finns ett stort industriellt intresse för forskningen och flera avknopp-ningsföretag härifrån kommersialiserar våra ytbeläggningar, till exempel Thin Film Electronics, Impact Coatings och Graphensic. Vi utvecklar även tunnfilmsmaterial till neutrondetektorerna för den framtida forskningsanläggningen ESS.

Ultrametoden

I ultramoderna labb skapar forskarna nya material med fantasieggande egenskaper. Det handlar om ytbeläggningar med helt nya keramiska blandmaterial, i kombinationer som överträffar de som bildas i naturen.

– Vi förångar materialen i en vakuumkammare och styr atomernas rörelser, säger Lars Hultman.

Syftet är att få material med unika egenskaper, till exempel superhårda ytor som kan användas för verktyg som skär i härdat stål. Nya funktionella nanomaterial har stor betydelse för att svensk elektronik-, och verkstadsindustri ska hålla ställningarna.

– Vi har byggt in en smarthet i ytan, kameleontiska material, som gör att materialet blir hårdare när temperaturen stiger då verktyget används. Fördelen är att man kan skära djupare och snabbare. Ett annat exempel är fullerenlika ytbeläggningar med minskad friktion i kullager. Annat är ytor med speciella egenskaper som sensorer i bilar, kirurgiska implantat.

Dataminnen eller eletroniska kontakter

Nya material är också nyckeln till miljövänligare produktionsprocesser och energieffektivare system, inte minst för solceller och lysdioder.

Det finns en lång tradition i Sverige att utveckla material och processer. Helen Dannetun är rektor för Linköpings universitet.

– Vi har byggt upp en omfattande och väldigt framgångsrik materialforskning som är strategisk viktig för Sverige Vi är också stora på utbildningssidan, på grund-, avancerad- och forskarnivå, med undervisning och handledning för såväl blivande civilingenjörer som för naturvetare och lärare, säger hon.